onsdag 16 februari 2011

Är inte fred en bra ide heller, eller?

I en intervju med DN konstaterar statsministern att hyresrätter, i Stockholms innerstad, inte fungerar som det är tänkt att hyresrätter skall fungera. Alla som har bott eller för den delen försökt bo i Stockholm vet att detta är sant. Man får ingen hyreslägenhet i innerstan utan att (1) ha stått i bostadskö sedan man föddes, (2) känner en privat hyresvärd, (3) köper ett hyreskontrakt svart eller (4) byter till sig en hyresrätt mot en annan hyresrätt, bostadsrätt eller villa. Att statsministern påpekar detta är inte en åsikt. Det är fakta. Att utifrån detta dra slutsatsen att statsministern inte gillar hyresrätter är ju i bästa fall befängt och i värsta fall avsiktligt förledande. Det är ju lika löjligt som att påstå att man inte gillar fred bara för att freden inte funkar så bra i Bagdad just nu till exempel.
I en annan DN-artikel signerad Kristoffer Örstadius säger Marielle, 19 år, att det är "konstigt att man måste vara rik för att bo i stan". Det är ju också en väldigt konstig inställning. Man måste vara rik för att köpa en picasso också, är det också konstigt? När tillgången är mindre än efterfrågan blir det dyrt, så fungerar det i en marknadsekonomi. Eller, hur hade Marielle tänkt sig att det skulle fungera? Skall vi arrangera lägenhetslotterier kanske, är det mindre konstigt? Nä, Marielle tycker nog att det skall byggas fler hyreslägenheter i innerstan och det tycker jag också men en förutsättning för att det skall ske är ju att det är lönsamt att bygga. Det är det inte. Den reglerade hyresmarknaden skapar en situation som leder till att byggandet av hyresrätter blir en förlustaffär. Men då kan väl staten subventionera byggandet av hyresrätter i innerstan, eller? Jo, det förstås, om man tycker att det är rimligt att familjer som bor i hyresrätter i mindre attraktiva områden skall betala för att Marielle skall ha gångavstånd till city så är väl det helt i sin ordning. Det tycker inte jag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar